AMA VVS & Kyla har gått från att beskriva hur man bygger delar till att beskriva hur system ska fungera, verifieras och prestera över tid.

Det är helt i linje med vad vi önskar på Patillebo. Därför tar vi ett omtag och rättar oss efter VVS och Kyla 25 och samtidigt lämnar generation 19 bakom oss.

Konsekvenser i praktiken

Perspektiv AMA 19 AMA 25
Projektering Mer detaljfokus Mer system- & funktionsfokus
Upphandling Risk för tolkning Tydligare kravbild
Energiuppföljning Svårare Betydligt bättre
Drift & förvaltning Sekundärt Tydligare krav redan från start

Praktiskt exempel:

I AMA VVS och Kyla 25 är detta ett av de tydliga exemplen på strukturförändringen:

❌ SBQ.13 finns inte kvar med samma innebörd

  • Koden är omflyttad, omarbetad eller ersatt
  • Innehållet är inte längre lika renodlat kopplat till “en värmeväxlare som komponent”

✅ I stället beskrivs Värmeväxlaren i högre grad:

  • som del av ett system (värme, kyla, återvinning)
  • tillsammans med funktionskrav
  • ofta med koppling till prestanda, driftfall och verifiering

📣 Det betyder att du i AMA 25:

  • inte kan göra en 1:1-översättning från SBQ.13
  • måste tänka: ”vilken funktion ska värmeväxlaren uppfylla i systemet?”
    snarare än ”hur ska värmeväxlaren vara byggd?”

Hur du bör arbeta i AMA 25

Ett bra arbetssätt är:

  • Utgå från systemet (ex. värme, kyla, återvinning)
  • Identifiera vilken roll ex. värmeväxlaren har
  • Beskriv:
    • prestanda (ΔT, effekt, driftfall)
    • verifiering/provning
    • drift- och underhållsaspekter
  • Lägg detaljkrav bara där de verkligen behövs

Detta ligger helt i linje med ett energi- och förvaltningsperspektiv, t.ex. i skolor eller flerbostadshus.